Så ska svensk lökproduktion förbättras
Erfarenhetsutbyte och ökad lönsamhet ska stärka branschen.
Foto: Colourbox
– Odlarna var ganska tydliga med att det finns mer effektiva sätt att åstadkomma tillväxt och kvalitetshöjning än genom bättre dokumentationsverktyg. Det är oerhört viktigt inför framtiden att vi lägger resurserna på rätt åtgärder. Nu vet vi att vi bör satsa på att skapa mötesplatser och underlätta informationsutbyte inom kunskapskedjan, kommenterar Lars Mogren, SLU, som tilsammans med och Anna-Mia Björkholm, HIR Skåne, sammanställt svaren.
Anna-Mia Björkholm har som rådgivare erfarenhet av flera olika typer av mötesplatser där lökodlare träffar varandra och även andra yrkesgrupper som arbetar med och för den svenska lökodlingen. Hon menar att träffar i fält under säsongen där odlarna delar med sig av sina erfarenheter i en positiv gemenskap ofta är ett väldigt bra arbetssätt.
– Om odlarna är taggade på mer av den varan är det förmodligen något att gå vidare med. Några odlare har också lyft önskemål om att hämta mer kunskap och idéer från andra länder och att utveckla samarbetet med omvärlden.
Ny generation behövs
Förutsättningarna för lökodling är goda i Sverige och om det bara hade handlat om att producera kunde landet utan problem varit självförsörjande. Men konkurrens och prispress tillhör också verkligheten. Många odlare uppger att de odlar lök av tradition, det är inte alltid lönsamheten som är drivkraften. Detta är ett problem inför rekryteringen av nästa generation lökodlare, där en bättre lönsamhet i odlingen skulle innebära större möjligheter.
– Det är svårt att få den unga generationen att satsa på primärproduktion. Det är ett generellt problem och inte unikt för lökodlingen. Men även att få detta i klartext är ett viktigt resultat av studien som kan ligga till grund för kommande aktiviteter, säger Lars Mogren.