Matsvinnet minskar
Men många svenskar följer fortfarande bäst-före-datumet slaviskt.
Colourbox
Enligt Naturvårdsverket är den huvudsakliga orsaken till minskningen att butiker och restauranger har blivit bättre på att sortera det matavfall som uppstår, vilket att det hamnar mindre mat i "den vanliga" soppåsen.
En stor del av matavfallet kan dock betraktas som matsvinn, alltså mat som, om annorlunda omhändertagen, skulle kunna ätas upp i stället för att slängas. Bland restauranger utgör frukt och grönsaker den största delen i denna kategori, 39 procent. För livsmedelsbutiker står dock kött, fisk och ägg för merparten, 35 procent, följt av frukt och grönt på 25 procent.
Läs också: Så kan livsmedelsbranschen spara 8 miljarder
— Matsvinnet har minskat, det är en bra början och mer behöver ske. För att ytterligare minska mängderna mat som slängs i onödan behöver medvetenheten om matsvinnets betydelse för miljön öka, inte minst i hushållen, säger Christina Jonsson, handläggare på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.
Kartläggningen visar att hushållen ligger kvar på samma matsvinnsnivå som för två år sedan, andelen ligger på omkring 30 procent av det totala matavfallet. Mängden avfall har dock minskat och även hushållen har blivit vassare på att sortera. I dag slängs emellertid 720 000 ton matavfall i Sverige, vilket motsvarar 74 kilo per person.
— Produktion, distribution och konsumtion av mat står för en betydande miljöpåverkan. Av de totala växthusgasutsläppen från privat konsumtion kan ungefär 25 procent kopplas till konsumtionen av livsmedel, matsvinn inkluderat, säger Christina Jonsson.
Bäst-före-datum fortfarande viktig för många
Välj varor med kortare bäst-före-datum när du ska laga mat inom snar framtid, är ett budskap som myndigheter brukar anföra när det gäller hur vi kan minska matsvinnet.
Samtidigt visar en attitydundersökning från Novus som, Konsumentföreningen Stockholm (KfS) beställt, att fler än en av fyra uppger att de är noga med att inte äta mat vars bäst före-dag har passerat. Det är lika många som för fem år sedan. Över hälften säger att det är oro för att bli sjuk som ligger bakom försiktigheten.
— Det är riktigt roligt att se att det slängs mindre mat idag än tidigare och att det gäller såväl restauranger som butiker och hushåll. Men det är beklagligt att rädslan att bli sjuk av mat med passerat datum är så djupt rotad hos en del. På det området behövs det tydligen mer information, säger Louise Ungerth, chef på Konsument & Miljö hos KfS.
De flesta färdigförpackade livsmedel ska vara märkta med bäst före-dag eller i vissa fall sista förbrukningsdag, vilket ska ge en uppfattning om livsmedlets hållbarhet. Livsmedel märkta med bäst före-dag håller ytterligare en tid efter datumet om de förvaras på rätt sätt. Det är producenten som sätter datumet.