23948sdkhjf

"Folk får gärna stå i gångarna ett tag"

Årets entreprenör-nominerade ägarna och grundarna till Delikatessfabriken förklarar hur de tagit sig från ett såsrecept till egen fabrik med hjälp av sina ledstjärnor.
Delikatessfabrikens resa började med ett grymt bearnaisesåsrecept och ett kreditkort laddat med 10 000 kronor.

16 år senare har Ann-Chatrine och Stefan Andersson en fabrik med tio anställda, en stor del av marknadsandelen i Norrland, en kunnig samarbetspartner genom försäljning av en del av företaget till Foodmark och ett sortiment på fjorton olika produkter inom såser och dressingar.

Det senaste tillskottet till listan är en nominering i Ernst & Youngs tävling ”Entrepreneur of the Year”. Men framförallt har de produkter som de är stolta över, som har fått ta sin tid.

Vägen dit kantades av många små steg och vidhållandet av vad de kallar ledstjärnor.

– Gräv där du står, kunder före investering, ett steg i taget. Vi tror på att växa långsamt. Om man jämför med att köra bussbolag – vi fyller bussen innan vi köper en ny buss. Folk får gärna stå i gångarna ett tag, säger Stefan Andersson, ägare och grundare till Delikatessfabriken, om några av de ledstjärnor som fört dem fram till där de är i dag.

Från början var inte tanken att de båda skulle kunna försörja sig på sin affärsidé – det var mer ett försök till en lösning på en långdistansrelation, där Stefan i Tärnaby och Ann-Chatrine i Vidsel till slut såg den 30 mil långa pendlingen som ohållbar.

En rad idéer skissades upp, men en fastnade. Stefan, som vid den tiden arbetade med olika hotell, hade ett riktigt bra recept på en kallslagen bearnaisesås. Receptet smaktestades och vidareutvecklades för att passa mer mot handeln och paret tog kontakt med bankerna. Men det var ingen som nappade – i stället beväpnade de sig med ett kreditkort laddat med 10 000 kronor och gav sig ut för att visa upp sig direkt för kunderna.

Vid demonstrationen av såsen på Coop-butiken i Älvsbyn märkte både Ann-Chatrine och kunderna att det här var en produkt med potential.

– Jag jobbade extra på hotellet i Storforsen när hon ringde och sa: ”det går jättebra, vi säljer massor och behöver mer”. Då märkte vi att det fanns en marknad. Vi började med att vispa såsen i en 60-litersvisp och sålde den i hinkar till charkdiskarna., säger Stefan Andersson.

Vid samma tid hade de också skapat sina så kallade ledstjärnor. Stefan hade vuxit upp i entreprenörsorten Gnosjö, och Ann-Chatrine kom från en framgångsrik företagarfamilj. Med dessa som exempel började de bena ut vad som faktiskt gjorde att förebilderna lyckats.

Ledstjärnor som: ”ett steg i taget” eller ”kunder före investeringar” sattes på pränt och ett drygt år efter starten 1999 började Delikatessfabriken erbjuda såsen i konsumentförpackningar för att kunna ta nästa steg.

Sedan dess har de försökt skynda långsamt och så gott som möjligt hålla sig till manus.

– Så fort vi avviker ifrån ledstjärnorna känner vi att det blir grus i maskineriet. Vi tappar fokus. Vi har ju gjort något misstag här och var, och då har vi lärt oss att ledstjärnorna funkar för oss, säger Stefan.

Ett exempel på hur det blev när Delikatessfabriken för en stund gick ifrån sina värderingar, var när en stor kund var intresserad av att låta dem göra portionsförpackningar, sådana som används för att dippa pommes frites i.

– Avtalet för att vi skulle få den där tillverkningen var i princip klart, och vi investerade i en dippkoppsmaskin – det var rätt så stora pengar. Men efter många krångliga vägar hoppade kunden av och vi fick inte affären. Vi försökte hitta andra sätt att använda den där maskinen, men lyckades inte och fick sälja iväg den. Det kostade ju oss en slant. Det är ett typexempel på varför kunden ska finnas innan investering, säger Stefan.

Till och med ner till konsumentnivå verkar inställningen och ledstjärnorna ha spridit sig, vilket både avspeglas i Delikatessfabrikens marknadsandel på mellan 28-30 procent i sitt segment i Norrland samt kundernas tilltro till produkterna.

– Vi har ju alltid varit tydliga med var vi kommer ifrån så att kunden känner sig säker. ”Vi kommer härifrån, vi har de här förutsättningarna, vi använder de här råvarorna och ni kan alltid nå oss om ni har frågor.” I och med att vi har varit väldigt tydliga med vårt ursprung, har kunderna i Norrland uppfattat oss som deras produkt. Det har blivit lite ”vi mot dom”-känsla, säger Stefan.

Det var också tack vare sin starka närvaro i Norrland som Foodmark, Sveriges ledande tillverkare av såser och dressingar fick upp sina ögon för Vidselföretaget.

I september ledde det till att Foodmark, som i sin tur ägs av norska Agra-koncernen, köpte 60 procent av Delikatessfabriken.

Första steget i samarbetet mynnar ut i en investering av fabriken: en ny fyllningslinje för cirka 2,5 miljoner kronor. Dagens tio fabriksanställda kommer bli fler på sikt i samband med investeringen: ”allt tyder på det”, tillägger Stefan.

Därefter kommer så småningom legotillverkning för Foodmark. Men först vill Delikatessfabriken stärka huvudmarknaden Norrland, för att kunna ta avstamp mot resten av Sverige.

I dagsläget har företaget en mix av olika avtal – hos Coop ligger de lagerlagda i Västerås, för Ica gör de direktdistribution och med Willys har de avtal, men direktlevererar än så länge där. Produkterna finns i så gott som alla norrländska butiker, tillsammans med några stycken i Göteborg och Stockholm, där företaget ännu inte har någon bearbetning.

Att växa från en liten producent till de här avtalen och nu senast försäljning och samarbete med Foodmark – vad kan ni ge för råd till andra som är i samma position ni varit i?

– Vi får ju studiebesök både från entreprenörsutbildningar och från människor som bara är intresserade. Men faran är ju att man framhåller oss som exempel. Om man backar historien och vi skulle träffa på ett liknande exempel när vi startade så skulle det kännas så övermäktigt. Man ska inte vara rädd för att tänka stort. Men man borde vända på det och säga ”tänk smått” i stället. Att man inte behöver börja med de största investeringarna och skuldsätta sig över öronen. Börja i liten skala och testa idén. Se att den bär – man behöver inte ta de stora kliven direkt. När det bär, då kan man trycka på lite grann. Var tydlig med det du gör och försök inte vara bra på allt, säger Stefan.

Ni har också blivit nominerade som årets entreprenör – hur tror du det kommer sig?

– Lika gärna som att det är en nackdel att ligga där vi gör, kan det vara en fördel. De första fem åren tog vi ut en lön. Det finns billiga hus, det finns billiga lokaler och så vidare. Det är väl den där resan – att kunna vända någonting till sin fördel. Det kanske är det, säger Stefan.

Regionsfinalen Norr i Ernst & Youngs tävling "Entrepreneur of the Year" äger rum i Umeå i kväll (tisdag). Vinnaren där tar en plats i riksfinalen i Stockholm i februari. Tar man även hem den titeln väntar en internationell final, där deltagare från fler än 60 länder tävlar i Monte Carlo i juni om titeln som världens främsta entreprenör.

Artikeln är en del av vårt tema om I fokus.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.086