Livsmedelsföretagen: Höga lönekravet riskerar skada livsmedelsproduktionen
Livsmedelsindustrin har haft negativ lönsamhet både 2022 och 2023, och att fackens rekordhöga krav riskerar att allvarligt skada svensk livsmedelsproduktion, menar Livsmedelsföretagens chefförhandlare Henrik van Rijswijk.
– Industrifackens krav är verklighetsfrämmande och skulle komma att slå hårt mot en svensk livsmedelsindustri som redan är extremt hårt pressad. Konjunkturinstitutet rapporterar om det svagaste läget för svensk industri sedan pandemin och arbetslösheten är uppe på 8,5 procent. Att i detta läge kräva rekordhöga löneökningar är oansvarigt. Svenska livsmedelsproducenter behöver nu en tid av återhämtning och stabilisering för att vara bärkraftiga på sikt. Endast genom rimliga och väl avvägda löneökningar kan konkurrenskraften försvaras för svensk industri och arbetstillfällen räddas. Fackens krav går tvärt emot detta. Det är olyckligt, säger Henrik van Rijswijk.
Carl Eckerdal som är chefekonom på Livsmedelsföretagen konstaterar att svensk livsmedelsindustri har flera år av stora kostnads- och lönsamhetsutmaningar bakom sig och att företagen nu kämpar för att försöka ta sig tillbaka till någon form av normalitet. De senaste två åren av förluster har inte hänt tidigare i modern tid, menar han.
– Facken inom industrin pratar om ökade vinstandelar i svensk industri, men det finns det inte några spår av inom svensk livsmedelsindustri de senaste åren. Företagens lönsamhet har dessutom tagit stor skada av de svåra produktionsförhållanden och kraftigt ökade kostnader som rått alltsedan slutet på pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Stora personalkostnadsökningar i detta känsliga konjunkturläge för svensk livsmedelsindustri skulle tveklöst leda till en försämrad konkurrenskraft, säger han.
Nu hoppas Henrik van Rijswijk att de fackliga företrädarna ska anamma en mer realistisk och pragmatisk syn på företagens ekonomiska förutsättningar under förhandlingarna.
– Vi har under den senaste avtalsperioden sett att lönsamheten urholkats eller helt raderats ut för många svenska livsmedelsföretag. Lönekostnadsökningar fullständigt frikopplade från branschens produktivitetsutveckling urholkar branschens konkurrenskraft och motståndsförmåga. Det är den bittra men realistiska sanningen.
Han hoppas att de ska kunna enas kring realistiska lösningar som leder till livskraftiga och lönsamma livsmedelsföretag som både kan expandera och anställa och bidra till landets totalförsvar.
