Nytt arbetssätt ska utveckla svensk potatisproduktion
Vi i Sverige är, enligt SLU, dåliga på att överföra forskningsresultat till praktik.
Foto: Colourbox
Målsättningen med projektet, som pågick under säsongerna 2013-2014, var att hitta en modell för att effektivisera svensk potatisodling genom att kombinera teori med praktiska odlingsexperiment på producenternas villkor.
Enligt Anita Gunnarsson på Hushållningssällskapets Individuella Rådgivning, HIR, i Skåne, som ledde projektet, går det nästan aldrig att kopiera vad forskarna kommit fram till och få det att fungera direkt på en gård.
– Vi behöver sådana här utvecklingsgrupper med flera funktioner där man plockar in det forskarna har sagt, modifiera det efter sammanhanget och ser om det fungerar i det enskilda företaget. Ofta tillför också lantbrukaren egna idéer, och det kan behövas odlarexperiment innan den nya kunskapen kan tillämpas på gården, säger Anita Gunnarsson i ett pressmeddelande på Sveriges Lantbruksuniversitets hemsida.
Men den ekonomiska biten för ett fortsatt projektsamarbete är i nuläget olöst. Anita Gunnarsson anser att det är viktigt att fortsätta samarbetet för att utvecklingen och konkurrenskraften inom svensk potatisodling ska fortgå.
– Nu handlar det om att få en acceptans för detta i hela kunskapsgenereringssystemet och att få finansiering. När det kommer till finansiering så hamnar vår modell mellan stolarna idag, avslutar Anita Gunnarsson.