Arlas vd tror på den kooperativa modellen
Ett stabilt mjölkpris, en minskad ekomjölksförsäljning och en bitvis överhettad debatt om mjölkens miljöpåverkan är bara några av de frågor som Arla Sveriges vd Patrik Hansson har på sitt bord.
Det är bråda dagar på Arla när Fri Köpenskap besöker huvudkontoret på Kungsholmen i Stockholm, inom några dagar går nämligen flytten ut till intilliggande Solna och helt nya lokaler. Men även om det är rörigt på kontoret just nu är det ovanligt stabilt för kooperativet Arla.
– Det ser jättebra ut för Arla både utifrån ett lokalt svenskt perspektiv med tillväxt och ett stabilt och relativt högt pris till bönderna för mjölken. Men det går också riktigt bra från ett globalt perspektiv där vi har stark tillväxt och följer vår strategi att exportera mer och växa snabbt utanför Europa.
Arla växer nämligen så det knakar i världen, framförallt i Mellanöstern och Afrika. Men Arla växer även i Sydostasien, ett område som Patrik Hansson fortfarande håller ett extra öga på då han ansvarade för affärsområdet innan han tog över som vd för Arla Sverige 2016. För det som händer internationellt i mejerivärlden påverkar i allra högsta grad det som händer lokalt.
– Det har varit en väldigt volatil marknad fram till för ett år sedan men nu har vi haft ett relativt stabilt pris på världsmarknaderna vilket gett ungefär samma mjölkpris till bönderna under de senaste tio månaderna. En sådan stabilitet har iallafall inte jag sett någonsin under mina åtta år på Arla. Jag tror det är bra för alla att det är så pass stabilt på ett relativt högt pris.
Samtidigt finns det orosmoln på horisonten som till exempel Brexit. Även om Arla har en stark lokal närvaro på den brittiska marknaden importeras till exempel landet populäraste smörvarumärke, Lurpak, från Danmark vilket vid höga tullar kommer att bli en stor kostnad för Arla.
Internationellt har efterfrågan på ekologisk mjölk ökat den senaste tiden och produktionen i Sverige har ökat. Men förra året minskade Eko försäljningen för Arla med nästan 7 procen. Patrik Hansson tror att det finns en förklaring till det här trendbrottet.
– Man ska komma ihåg att många branscher tappat ekologiskt, vår analys är att det är en kombination av att vi talat väldigt gott om det svenska och att det har blivit "good-enough" samt att prispremien i vissa av våra segment har blivit för stort. Vi har ökat vår export och den marknaden kommer att öka men vi ser allvarligt på att det ekologiska minskar i Sverige och därför har vi nu lanserat en ny kampanj för att vända den här trenden, säger han.
Få kan ha missat att det på reklamplats och i media pågått en het debatt om mjölk och alternativ till mjölk där bland annat konkurrenten Oatly stuckit ut hakan så pass mycket att Arla själva till slut gick ut och svarade i en egen kampanj. Framförallt har frågan skiftat fokus från hälsoaspekter till miljön.
Känner ni er ifrågasatta?
– Vi lever i en allt komplexare värld och media kanske har gjort den världen lite för enkel. Det pratas mycket om klimatet och Co2, men inte alls lika mycket om miljö. Som det ser ut nu så kommer inte alla våra goda miljöegenskaper ut i debatten. Med det sagt är det bra att vi får kritik, då blir det en debatt kring det.
Arla har på senaste tid öppnat upp för att vidga sitt sortiment från det klassiska mjölksortimentet till växtbaserade produkter. Men det har varit många och långa diskussioner hos kooperativets många medlemmar.
– Med den kategorikunskap, den distributionskunskap och de fabriker vi har är det naturligt att vi tittat på det. Vi har inga planer på att lansera något nytt här och nu, men det har varit en bondefråga som diskuterats under några år för att komma fram till att det skulle varar ok med växtbaserad dryck även i vårt sortiment.
Är den kooperativa modellen fortfarande framgångsrik år 2019?
– Ja det finns stora fördelar även i framtiden med att vara ett kooperativ. Vi har full kontroll från gård till produkt, då är hela värdekedjan under kontroll. Bönderna själva är väldigt framåt och vill leda utvecklingen och äger de sitt bolag till 100 procent så står de i bräschen för att finnas kvar i 100 år till.