23948sdkhjf

Livsmedelsföretagens åtgärdslista till regeringen

Branschorganisationer kräver att livsmedelssektorn klassas som samhällskritisk.

Klassa omgående hela livsmedelssektorn som samhällskritisk. Kravet kommer från Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelsföretagen och LRF, och står högst på listan över de politiska åtgärder som branschen efterlyser i spåren av coronautbrottet.

Läs också: Stabil försäljning – men livsmedelsexporten rasar

– Jag och mina kollegor på LRF och Svensk Dagligvaruhandel kommer att driva den här frågan tills vi lyckas. Livsmedelskedjans betydelse för Sverige i en kris som denna kan inte överskattas, säger Björn Hellman, vd på Livsmedelsföretagen.

– Att klassas som samhällsviktig inger trygghet att det vid politiska beslut säkerställs att livsmedelssektorns system störs så lite som möjligt, tillägger Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel.

Landsbygdsminister Jennie Nilsson kallade företrädare för hela livsmedelskedjan till ett första coronakrismöte den 12 mars. Det följdes av ytterligare ett möte den 17 mars. Framöver kommer två avstämningsmöten i veckan att genomföras med regeringen.

Jennie Nilsson adresserade också läget i ett Facebookinlägg i måndags. ”Jag vill understryka att det inte finns några tecken på problem med livsmedelsförsörjningen i Sverige i nuläget”, skrev ministern då. Sedan dess har smittläget förvärrats och Livsmedelsföretagen har i veckan överlämnat en åtgärdslista till ministern.

Livsmedelsföretagens krav på åtgärder:

  • Att regeringen omgående fattar beslut om att hela livsmedelssektorn är samhällskritisk. Vad samhällskritisk innebär måste också bli tydligt definierat. 
  • En enda kontaktpunkt för företagen. Både för att uppdatera och informera, men också för att information från regering och myndigheter ska nå rätt personer i branschen.
  • Ett myndighetsprotokoll för hur företag som har smitta i sina anläggningar ska agera och hur sanering och återupprättande av verksamheten skyndsamt kan ske efter godkännande av relevanta myndigheter.
  • Prioritering och stor flexibilitet från myndigheter. Livsmedelsverket måste till exempel säkerställa tillgången på veterinärer så att inte först slakteriet behöver stänga med följd att företag längre fram i kedjan behöver stänga på grund av bristen på råvaror.
  • Dispens för regelverk i samband med transporter, så att varuflödena kan upprätthållas.
  • Internationell handel av gods behöver kunna fungera smidigt.
  • Återgång till det spårningssystem för fisk som gällde i Sverige fram till 2019 och som gäller i övriga EU.
  • Ingen kontroll av primär ingrediens under 2020
  • Generellt en ändamålsenlig och lösningsorienterad tillämpning av regelverk från ansvariga myndigheter.
Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.094