Trots mörka moln – vart fjärde livsmedelsföretag har nyanställt senaste månaden
Livsmedelsexporten tvärstannade i mars och för företag med försäljning till hotell och restauranger har våren varit nattsvart, men det finns också ljusglimtar i coronamörkret. Vart fjärde medlemsföretag inom Livsmedelsföretagen har nyanställt den senaste månaden för att möta en ökad efterfrågan.
Att pandemin har slagit väldigt olika inom den svenska livsmedelsindustrin, framgår av Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för det första kvartalet.
Samtidigt som 25 procent har nyanställt har 15 procent av medlemsföretagen sagt upp eller varslat personal. En tredjedel har infört korttidsarbete.
− Ska jag sammanfatta det här coronapräglade kvartalet så skulle jag säga att det har varit turbulent och extremt utmanande. I en tid med närmast total oförutsägbarhet gällande inkomna orders, hög personalfrånvaro och rubbade varuflöden har våra medlemmar lyckats upprätthålla produktionen och fylla butikshyllorna med mat och dryck. Att detta ens är möjligt i en av de värsta kriserna i mannaminne vittnar om den enorma kreativitet, flexibilitet och engagemang som finns bland de svenska livsmedelsföretagen och deras anställda, kommenterar Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Livsmedelsexporten ökade kraftigt i början av året, med 13 procent i januari och februari, men volymen sjönk så mycket i mars att det drog ned indexvärdet för kvartalet till den lägsta nivån sedan andra kvartalet 2015.
− Knappt 30 procent av den svenska livsmedelsproduktionen gick under förra året på export. En varaktig dipp i exporten liknande den vi såg under första kvartalet skulle kunna slå ut en stor del av branschen för gott. Coronakrisen har gett upphov till protektionistiska tendenser runtom i världen och skulle dessa få fäste vore det förödande för svensk export och svensk välfärd, säger Carl Eckerdal.
Nästan fyra av tio företag säger att de upplevt vissa distributionsstörningar av importerade rå- och insatsvaror som de ofta är helt beroende av i sin produktion. Det största skälet, sägs bero på produktionsbortfall i avsändarledet (80 procent) följt av gränshandelsproblematik (54 procent).