Exministern som hittat hem – hos LRF
Att hitta hem kan låta som en klyscha men när före detta it-ministern Anna Karin Hatt uttalar orden får de bäring. Hon är sedan drygt ett år ny vd och koncernchef för LRF, Lantbrukarnas riksförbund. Det var uppväxten i lantbrukarfamilj som avgjorde att hon tackade ja till rollen.
– Den spelar jättestor roll. Jag hade inte klivit i de här skorna utan min bakgrund på en liten stenig bondgård i Småland. Det är helt avgörande för att kunna förstå medlemmarna och brinna för uppdraget. Jag har hittat hem i frågor som är viktiga på riktigt – att ta vara på kraften i hela landet.
– Jag är glad att ha kommit till LRF, som har de största möjligheterna på 30 år, just nu. LRF jobbar med påverkansfrågor och mina tidigare erfarenheter och kontakter, bland annat inom politiken, har jag nytta av här.
LRF består av åtta branschdelar där LRF-kött och LRF-mjölk är störst. Förutom att få restaurangerna att köpa svenskt kan butikerna påverka konsumenterna till svenska val i butikshyllorna.
– Det är inte enkelt att vara konsument med en djungel av valmöjligheter. Det måste bli enklare med guidning i förpackning och butik. Framgångsexemplet är fyra år gamla Från Sverige-märkningen, redan med 10 400 märkta produkter. Det tillsammans med kundens medvetenhet har gjort att andelen svenskproducerat ökat i hyllan. Störst potential finns i frukt- och gröntdisken som borde ha en tydligare skyltning som talar om vad man får för pengarna. Där har vi har en hemläxa att göra.
Små lokala producenter runt om i landet började få luft under vingarna. Sedan kom coronapandemin och det blev tydligt hur sårbar den småskaliga produktionen är.
– LRF lokal mat och dryck organiserar många av dem. De har kunnat nyttja reko-ringar och direktförsäljning för att övervintra samt fått in en del produkter i butikerna. Men långsiktigt är det ännu viktigare för handeln att förstå att en nischad småskalig produktion har högförädlade varor som är lite dyrare. En långvarig relation måste till med leverans-trygghet på tillräcklig nivå för producenten. För en handlare är det varumärkesbyggande att kunna erbjuda produkter från trakten och långsiktigt ta initiativ att lyfta in lokala produkter i hyllan. Båda vinner över tid.
Anna Karin Hatt
Titel: vd och koncernchef LRF sedan augusti 2019.
Uppdrag: Styrelseledamot i bland annat det börsnoterade fastighetsbolaget Castellum AB.
Ålder: 47 år.
Familj: Tre barn, Ida 23 år, Irma 18 år och Anton 9 år.
Fritidsintressen: Löpning, påta i trädgården och familjen.
Utbildning: Fil. kand. i stats-kunskap och internationella relationer från Göteborgs universitet.
Bakgrund: Ledarskribent, vice vd för PR-byrån Kind & Partners, vd för friskoleföretaget Didaktus skolor, statssekreterare i Alliansregeringen 2006-2010, IT- och regionminister 2010-2011, IT- och energiminister 2011-2014, vice ordförande för Centerpartiet 2011-2015. Vd för Almega, 2015-2019.
Mentor: Jag samlar på kloka människor.
Bästa beslutet: Försöka bli mamma.
LRF ska bidra till en modern grön landsbygd. Hur ska det gå till?
– Till för några år sedan var det ingen framtidsbransch. Men nu ska bland annat förutsättningen för forskning och för gårdar med högt teknikinnehåll öka.
Tre kvinnor sitter på höga poster inom livsmedelsproduktionen. Christina Nordin, generaldirektör på jordbruksverket, Jennie Nilsson, landsbygdsminister, och du på LRF. Tror du det spelar någon roll?
– Det spelar roll att vi är tre kvinnor på höga poster med ansvar för livsmedelsproduktionen. Historiskt delar man på jobbet på en gård men det är flest män som äger jordbruket. Vi vill säkra kompetensförsörjningen av den gröna näringen framöver. Det är en utmaning och det spelar stor roll att vi är förebilder för kvinnor i branschen. Visa att vi kan fiska i hela dammen. Jag märker nu när jag rekryterar till LRF att söktrycket är högt till höga tjänster och väldigt många är högt kvalificerade kvinnor. De måste bli insläppta.
Nu visar politikerna ett större intresse kring självförsörjningsgraden i Sverige.
– Det gäller att konkret fortsätta att förse politikerna med tydliga genomförbara förslag inom näringen. Spelplanen har blivit bredare med fler som vill dela på kakan.
– Störst potential finns inom animalieproduktion men även frukt och grönt i säsong samt växtbaserade proteinalternativ kan öka. I dag finns bara 15 procent svenska tomater som ett exempel. Långsiktig förädling kräver långsiktiga affärsrelationer. Producenter måste få de förutsättningar som krävs för att våga ställa om.
Vilket mål hade du som ung?
– Samma som nu. Aldrig några femårsplaner. Målet har varit att engagera mig där jag kan göra en samhällsviktig insats. Det har alltid varit min drivkraft.
När märkte du att du hade lätt för ledarrollen?
– Det var livsomvälvande. På högstadiet var jag en blyg viol, vilket jag också fick höra. Vid 19 blev jag tillfrågad av en person om jag ville engagera mig i Centerns ungdomsförbund och jag testade. Snabbt märkte jag att jag fick förtroenden, blev vald till vice ordförande. Det gick väldigt fort. Jag fick med mig människor. Någon tände strålkastarljuset och jag märkte att jag tyckte om att vara där.
1. Vad har du fokuserat på hittills?
– Lära känna organisationen, medarbetarna och förtroendevalda samt lyssna till böndernas utmaningar vid besök på deras gårdar. Se hur LRF kan hjälpa till att förverkliga deras drömmar. Lära känna andra branschorganisationer (som Livsmedelsföretagen, Svensk dagligvaruhandel och Visita) samt viktiga samarbetspartner där Ica är en sådan sedan många år. Sedan kom covid-19. LRF tog tidigt en ledande roll för att samla och lyfta behoven för produktionen på gårdsnivå i krisen. Det blev även ett bra tillfälle för mig att tidigt få bygga relationer både inom och utom organisationen.
2. Vad är viktigast just nu?
– Råvaruinköpen för att säkerställa och öka vår svenskandel och med kompetenshöjning i våra butiker. Att förstå konsument är viktigt, där tar vi hjälp av vår avdelning för konsumentinsikt. Ett annat fokusområde är att det importerade köttet uppfyller våra högt ställda krav på djuromsorg och antibiotika-användning.
3. Vad händer inom 5 år?
– Vi ska vända kurvorna så att produktionen får bättre förutsättningar att öka. Köttet visar en hög och stabil prisbild vilket vi hoppas ska ge ökade investeringar i produktionen. Kurvorna måste också vända i andra delar av jordbruket, som mjölken, där vi riskerar bestående minskning.
Andra dela är trädgårdsnäringen med stor framtidstro, både växthus och friland. I vårt egna gröna företagarindex finns i den gruppen flest positiva. De ser att konsumenterna är positiva, men betalningsviljan måste till.