Digitalisering förändrar just nu hur vi producerar, distribuerar och konsumerar mat. I en bransch som länge präglats av traditioner ser vi nu robotar som bakar bröd, sensorer som övervakar kylkedjor och appar som levererar middagen hem till dörren. Det digitala skiftet är med andra ord i full gång inom matindustrin – från jordbruk och fabriksgolv till butiker och e-handel. Men för att lyckas med denna omvandling krävs mer än ny teknik. Receptet för framgång stavas kompetensutveckling. Människor som driver industrin behöver utvecklas i takt med tekniken för att hålla sig uppdaterade i det allt mer digitala klimatet.
Digital teknik tar plats i livsmedelskedjan
Digitala lösningar har blivit en naturlig del av livsmedelskedjan. På gårdar används drönare och sensorer för att optimera skörden, i fabriker introduceras automatiserade produktionslinjer och AI som kan upptäcka kvalitetsfel snabbare än ögat. Lager och logistik har blivit smartare – självkörande truckar och dataanalys hjälper till att effektivisera flödena. Samtidigt har e-handeln med mat exploderat, vilket tvingar traditionella matbutiker och producenter att tänka nytt. För konsumenterna innebär digitaliseringen bekvämlighet och mer information om maten de köper, exempelvis genom QR-koder som visar produktens ursprung. För företagen innebär den nya tekniken stora möjligheter: ökad effektivitet, mindre svinn och nya sätt att nå kunder. Det låter kanske som science fiction med robotar i bageriet och algoritmer i mejeriet – men det är redan verklighet. Utmaningen ligger i att alla aktörer i branschen ska hänga med på tåget.
Utmaningar och möjligheter i det tekniska skiftet
Det är mycket som ska klaffa när man implementerar ny teknik i arbetskedjan. Det räcker inte med att trycka på en knapp för att förändring ska ske. Utmaningen för många livsmedelsföretag är att se till att personalen har rätt kompetens att hantera de avancerade maskinerna och systemen. En nyinstallerad förpackningsrobot gör ingen nytta om ingen på golvet vet hur man programmerar om den eller tolkar dess data. Det är inte ovanligt att det sprider sig en rädsla bland medarbetarna i tron om att de kommer bli överflödiga. Att AI kommer ta över deras jobb. Men erfarenheter visar faktiskt motsatsen, att tekniken istället avlastar många monotona arbetsmoment och låter människor fokusera på mer kvalificerade arbetsuppgifter. Tänk dig en syltfabrik som investerar i sensorer som övervakar kokningen i realtid. Först är operatörerna skeptiska, men när de fått lära sig systemet inser de att de kan förutse problem och undvika att en hel batch bränns vid. Företaget vinner på jämnare kvalitet och mindre svinn, samtidigt som de anställda får en mer spännande arbetsdag där deras tekniska kompetens kommer till nytta. Möjligheterna med det digitala skiftet är alltså stora, men bara om människorna i organisationen är redo att utnyttja dem.
Kompetensutveckling – nyckeln till att lyckas digitalt
Ny teknik kräver nya kunskaper. Faktum är att många företag historiskt sett har legat efter när det gäller vidareutbildning av personalen. En undersökning visar att sex av tio anställda inom livsmedelsindustrin inte får någon kompetensutveckling alls i arbetet, enligt en undersökning av Cision. När de väl får det sker det oftast först i samband med att nya maskiner eller digitala system införs. Det innebär att utbildning ofta blir en reaktiv åtgärd – man lär sig efter att förändringen redan skett. I den snabbt föränderliga digitala eran behöver detta synsätt förändras till ett mer proaktivt lärande.Branschorganisationen Livsmedelsföretagen varnar också för att kompetensbristen seglat upp som kanske den största utmaningen för branschen. Den snabba teknikutvecklingen ställer högre krav på utbildning av medarbetare, samtidigt som antalet livsmedelsrelaterade utbildningar minskar och andra branscher konkurrerar om teknisk kompetens. Redan idag uppger 94 procent av svenska livsmedelsproducenter att det är svårt att hitta rätt kompetens vid nyrekrytering. Lösningen på båda dessa problem stavas kompetensutveckling av den befintliga personalen. Genom att satsa på kontinuerlig utbildning kan företag ta vara på den erfarenhet som redan finns internt, samtidigt som de tillför nya färdigheter som digital analys, programmering av maskiner eller e-handelskunskap.
Utbildning svaret på framtidens matindustri
Många aktörer i branschen börjar därför samarbeta med utbildningsinstitut, köra interna träningsprogram eller uppmuntra onlinekurser för sina anställda. Flexibla utbildningslösningar har blivit populära – till exempel kan en medarbetare gå en branschanpassad kurs på distans vid sidan av jobbet. Plattformar som Distansinstitutet erbjuder just den typen av kompetensutveckling, där anställda kan stärka sina digitala färdigheter utan att lämna fabriken eller kontoret för länge. På så vis hänger personalen med i utvecklingen och känner sig delaktig i förändringen, i stället för att stå vid sidan av och titta på.För matindustrin är kompetensutveckling verkligen ett framgångsrecept. När nya maskiner, AI-system eller affärsmodeller införs måste de mixas med människor som vet hur de ska användas. Genom att investera i sin personal investerar företagen i sin egen framtid. De livsmedelsproducenter som kombinerar det bästa av två världar; smart teknik och kunniga, uppdaterade medarbetare har störst chans att lyckas i den digitala eran. Med andra ord: det är människorna bakom maskinerna som avgör hur smakrik den digitala omställningen blir för Sveriges matindustri.
BREAKING