23948sdkhjf
Logga in eller skapa för att spara artiklar
Få tillgång till allt innehåll på Food Supply
Ingen bindningstid eller kortinformation krävs
Gäller endast personlig prenumeration.

Branschens tillsats skapar brist på julskinka

Efterfrågan på Krav-märkt julskinka ökar. Samtidigt begränsas tillgången med upp till 100 ton till följd av köttbranschens användande av nitrit.

I år finns 320 ton julskinkor från grisar som är uppfyller Kravs kriterier. Men bara det är bara 8,4 ton som kommer ut i handeln som Krav-märkt. Orsaken är att den svenska kött- och charkbranschen, till skillnad från den finska, oftast tillsätter konserveringsmedlet nitrit i julskinkan, vilket både ökar hållbarheten och ger köttet en rosa färg.

Merparten av den julskinkan, som utan tillsatt nitrit skulle kunna vara Krav-märkt, säljs i stället som enbart ekologisk och med märket Jord på trynet, vilket innebär är grisarna får vistas utomhus året om och böka i jorden på sommaren, inte minst under livsmedelskedjornas egna varumärken.

Enligt Johan Cejie, försäljningschef på märkningsorganisationen Krav, hade det kunnat finnas mellan 80 och 100 ton mer Krav-märkt julskinka på marknaden om den svenska köttbranschen följde det finska exemplet och skippade nitriten.

— Antalet grisar till slakt har ökat nästan 50 procent i år, men volymen julskinka har inte ökat sedan förra året. Det beror på att de nya grisarna har gått till smörgåsmat. Den ekologiska charken har ökat 25-30 procent det senaste året, så jag bedömer att det hade kunnat säljas åtminstone 25 procent fler skinkor, eller 80-100 ton till, säger han till Food Supply.

— I den bästa av världar hade vi lyckats övertyga den svenska dagligvaruhandeln att inte tillsätta nitrit i julskinkorna från de KRAV-märkta grisarna. Då hade vi haft stora mängder Krav-märkt julskinka från Sverige.

Han ser flera skäl till varför det går trögt för den svenska köttbranschen och -handeln att ställa om till nitritfritt.

— Jag tror att det finns flera, mjuka, anledningar. En del är att i Sverige så tror vi att chark ska vara rosa. Det tror man inte i Finland och Tyskland, till exempel.

— En annan anledning är att vi också har en väldigt hög förväntan på livsmedelssäkerhet, och då tar aktörerna i kedjan ofta det säkra före det osäkra. Så dagligvaruhandeln har principbeslut på att det ska vara nitrit i chark. Som jag bedömer det är det inte vetenskapligt baserat, utan en fråga om att de tror att kunderna förväntar sig det.

Samtidigt har tillgången på Krav-märkt julskinka dubblerats på 5-6 år. Hur tror du att det kommer att se ut julen 2020?

— Jag tror att volymen ekologisk skinka kommer att tredubblas, och att medvetenheten om nitritens problem kommer att öka, så att försäljningen av Krav-skinkan tiodubblas till julen år 2020.

Antalet butiker som säljer Krav-märkt julskinka ökat kraftigt det senaste åren och uppgår i dag till minst 34 stycken. Bara i år har fem butiker, varav en av dem blir den första i Skåne, börjat sälja Krav-skinka.

— Vi ser att konsumenterna vill ha ren mat från ren miljö. De vill veta vad det är de stoppar i sig och de vill ha så få gifter och tillsatser som möjligt. Det är den främsta anledningen till att vi i år för första gången satsar på den KRAV-märkta, nitritfria julskinkan, säger Michal Wieloch, som äger Ica Supermarket på Fäladstorget i Lund, i ett pressmeddelande.

BREAKING
{{ article.headline }}
0.089