Jordbruksverket: Maten år 2050 måste vara svensk
En minskning av importerade livsmedel kan vara nyckeln till att nå klimatmålen.
Foto: Colourbox
För att nå Parismålen menade Jordbruksverkets Karin Hjerpe och Chalmersforskaren Stefan Wirsenius att jordbrukets utsläpp av klimatgaser måste minskas med tre fjärdedelar – något som också innebär ändrade matvanor eftersom tekniska framsteg inom produktionen inte räcker. Fram till år 2050 måste klimatbelastningen genom livsmedelsproduktion sänkas till 500 kilo kolekvivalenter per person och år, vilket är en fjärdedel av vad den är i dag.
Till skillnad från den ofta svartvita debatten, presenterade Jordbruksverket och Chalmers gemensam forskning som visade att kött inte behöver vara skurken i dramat. Vegankost är ett bra alternativ eftersom det sänker klimatpåverkan till under gränsvärdena, men tros av forskarna inte vara en rimlig övergång att förvänta. Därför har forskningen tittat på vad vi kan göra med förutsättningarna som vi har inom svenskt lantbruk.
– Även med förbättrad produktion måste konsumtionen av kött halveras och produkter från idisslare ersättas med gris och fjäderfä. Nötkött har 20 gånger högre miljöpåverkan jämfört med kyckling, sa Stefan Wirsenius, enligt en sammanfattning från Elmia Lantbruk.
Eftersom vi importerar mycket livsmedel – cirka 50 procent av all konsumtion – krävs också en högre andel svenskproducerad mat. Det, menar forskningen från Jordbruksverket och Chalmers, gör att svenskt lantbruk också har en ljusare framtid, där klimatsmart kött och odling av grödor som kan användas till köttsubstitut prioriteras. Men även nötkött och mejeriprodukter finns med i planeringen, om än i mycket lägre kvantiteter.
– Det är som med riktigt god lagrad ost. Man köper den inte så ofta och har därför råd att betala mer, sa Stefan Wirsenius under föreläsningen.