23948sdkhjf

Spisa vill odla grönt mitt i stan

Ört- och salladsproducenten är en av de drivande bakom stora stadsodlingsprojekt i Stockholm, Helsingborg och Landskrona.
Innovationsprojektet Odlande stadsbasarer ska leda till både nya jobb och mer klimatvänliga städer – samtidigt som närodlat ska komma ännu närmare stadsborna.

Stockholm och Helsingborg blir testplatserna när projektets året-runt-odlingar ska dra igång. Samtidigt sker även satsningar i Sernekes Fröfabriken i Landskrona. Bakom projektet står ett konsortium bestående av 20 olika aktörer i form av kommuner, fastighetsägare och företag.

Ört- och salladsproducenten Spisa är en av dem, och ska leverera kunskap, teknik och växter till odlingsbäddarna i Stockholm och Helsingborg. Enligt Spisa deltar man i projektet främst för att få mer kunskap om småskalig odling, social innovation och ny växthusteknik.

Två pilotanläggningar för småskalig produktion av grönsaker ska anläggas i outnyttjade industriella utrymmen – en i Stockholmsförorten Högdalen och en i Husarområdet H+ i Helsingborg. Tanken är att sociala entreprenörer, teknikföretag och Arbetsförmedlingen ska arbeta ihop för att skapa praktikplatser och nya jobb åt personer som i dag står utanför arbetsmarknaden.

– Odlande stadsbasarer är ett av många spännande initiativ för att främja innovation och hållbara stadsdelar i ett Stockholm som verkar för att bli fossilfritt 2040. Det är ett bra exempel på cirkulär ekonomi och en unik samverkan med Helsingborg stad, med sociala entreprenörer i Söderort och några av Sveriges ledande fastighetsägare, säger Katarina Luhr, Stockholms miljöborgarråd, i ett pressmeddelande.

Serneke kommer tillsammans med Citycon och Helsingborgs stad, de två andra fastighetsägarna i projektet, att upplåta lokaler för odlingspiloter och testbäddar. Enligt Serneke kommer man också att tillhandahålla kunskap, lokaler och testmiljöer i det man kallar Fröfabriken Creative Space, beläget i Landskrona. Där kommer man att arbeta med anpassning av lokaler till odlingsprojektet, för framtida användande.

Andra stora aktörer i projektet är KTH (Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik) och SLU.

Vinnova stödjer projektet med 4,5 miljoner, medan resterande aktörer bidrar med egna resurser värda omkring 6 miljoner kronor.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.094