23948sdkhjf

Dystert för svensk ost – uppåt för köttet

Marknadsandelen för svenskproducerade mejerivaror har sjunkit sedan 2010, trots att i princip all dricksmjölk som konsumeras i Sverige kommer från Sverige. Nu är den nere på 72 procent.

Denna trend drivs främst av en negativ svensk ostförsäljning, där knappt 45 procent av all ost som säljs i Sverige har svenskt ursprung, en siffra som sjunkit med runt 20 procentenheter på 10 år.

Det framgår av nya siffror från Jordbruksverket.

Både den svenska produktionen och marknadsandelarna av kött har en positiv trend. Gris är det köttslag som svenskarna köper mest inhemskt av, 70 procent, medan endast 30 procent av lammköttet har svenskt ursprung.

- Siffrorna visar på en blandad utveckling inom livsmedelsförsäljningen. Inom vissa sektorer, som kött, ökar både produktionen och den svenska marknadsandelen. Inom mejerisektor är utvecklingen olika beroende på produktgrupp, men som helhet minskar den svenska andelen något, säger Gustaf Svenungsson, jordbrukspolitisk utredare, i en kommentar.

Svenska ägg har sedan 2007 haft en gynnsam utveckling där både produktion och marknadsandel ökat. Marknadsandelen har ökat från 85 procent till 93 procent. Salmonellagarantierna har varit viktiga för att hålla uppe den svenska andelen.

2018 var ett speciellt år för spannmålsodlingen på grund av den varma och torra sommaren. Under lång tid har Sverige exporterat ett överskott på omkring 1 miljon ton spannmål. Den dåliga skörden 2018 gjorde dock att Sverige blev en nettoimportör av spannmål, med en svensk marknadsandel på 80 procent mot normala 110 – 130 procent.

Den rekordstora äppleskörden 2018 märks i statistiken, då marknadsandelen för svenska äpplen ökade med nästan 10 procentenheter under 2018, upp till 28 procent. Överlag är frukt- och grönsakssektorn väldigt spridd, med en svensk marknadsandel för tomater på knappa 20 procent medan den är 90 procent för morötter.

– En hög marknadsandel indikerar en konkurrenskraftig produktion, vilket ju är ett av målen i livsmedelsstrategin. Eftersom det är en ganska stor spridning mellan olika livsmedel går det inte sätta någon fast siffra på Sveriges självförsörjningsgrad. För att räkna ut den måste vi också ta hänsyn till var insatsvaror som diesel, växtskyddsmedel och gödning kommer från, säger Gustaf Svenungsson.

Hela rapporten går att läsa och ladda ner här.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.11