Den svenska livsmedelsindustrin går mot sitt starkaste tillväxtår sedan 2019. Men trots att försäljningsvolymerna ökar har producenternas lönsamhet knappt förbättrats. Det visar Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.
Under årets tre första kvartal har branschen haft en tydlig volymtillväxt. Prognosen för det fjärde kvartalet pekar på en fortsatt ökning, vilket skulle göra 2026 till det starkaste tillväxtåret på sju år.
AnnonsSamtidigt fortsätter kostnaderna att stiga. Under tredje kvartalet ökade framför allt utgifterna för transporter, förpackningar och förpackningsavgifter, bland annat till följd av högre energipriser och en svagare krona.
– Kostnaderna fortsätter att öka och sätter press på redan låga marginaler. Det gör företagen sårbara för nya kostnadschocker, så som de skenande elpriserna vi nu ser i södra Sverige, kommenterar Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, i ett pressmeddelande.
AnnonsEfter flera år med pressade marginaler innebär utvecklingen att producenterna fortfarande har begränsat utrymme att hantera ytterligare kostnadsökningar.
Inför 2027 pekar företagen särskilt ut den kommande avtalsrörelsen som en risk. Ett slopat karensavdrag, löneökningar och arbetstidsförkortning rankas som de tre största potentiella kostnadsdrivarna.
Annons– Företagen ser med stor oro på de kostnader som kan följa av kommande avtalsförhandlingar. För höga löneökningar, slopat karensavdrag och införande av arbetstidsförkortning riskerar att försämra branschens konkurrenskraft, fortsätter han.
Det finns samtidigt tecken på att prisförhandlingarna med dagligvaruhandeln har blivit mindre låsta. Enligt Livsmedelsföretagen möter färre producenter nu argumentet att den sänkta matmomsen hindrar prisjusteringar. Det kan ge företagen större möjligheter att kompensera sig för ökade kostnader.
Annons Annons