23948sdkhjf

Göteborgsmodell mot matsvinn blir rikstäckande

Göteborgs modell för att minska matsvinn har halverat mängden slängd mat. Nu ska Livsmedelsverket införa modellen i hela Sverige.

Göteborgsmodellen för mindre matsvinn började tillämpas i januari 2017. På bara två år lyckades staden halvera mängden slängd mat, en minskning med nästan en miljon portioner per år. När nu Livsmedelsverket ska ta fram en Sverigemodell för minskat matsvinn så kommer man att använda Göteborgsmodellen. Recycling har träffat den förra projektledaren Christina Linnerhag.

Läs också: Brödöl lanseras på Coop

Samordningsgruppen Måltid Göteborg består av alla områdescheferna i Göteborgs Stads tio stadsdelar.

- De utsåg strategigrupper för olika områden, till exempel marknadsföring, storkök och så en som kallades miljömåltider. Där satt jag med. Gruppen arbetade med sådant som ekologiskt, närproducerat, vegetariskt och även matsvinn. Jag hamnade i vad som fick namnet Svinngruppen som fick i uppdrag att ta fram en modell för att minska matsvinnet hos alla Göteborgs Stads offentliga kök, säger Christina Linnerhag och fortsätter:

- Drivkraften var huvudsakligen miljömål, som att minska CO2 –utsläpp samt att det finns krav på en viss mängd ekologisk mat. För att få in det i budgeten så måste man på något sätt vara rädd om resurserna. Så det handlade om resurshushållning på alla sätt, även då ekonomiskt. Vi gjorde så att vi gick ut med en enkät i de mest framgångsrika köken när det gällde att minska svinn. Vi samlade ihop alla idéer därifrån och tog sedan hjälp av en konsult som sammanställde. Sedan satt jag och Karin Nielsen på Kretslopp och Vatten oss ner och försökte göra det så konkret som möjligt, fortsätter Linnerhag.

- Vi kände att när man jobbar med kök så måste det vara konkret, hands on så att säga. Instruktionen ska i princip vara ”gör så här”, det ska vara enkelt och lätt och det ska kännas att när man gjort något så ska det ge effekt. Vi såg att det var de enkla åtgärderna som accepterades ute i köken och som dessutom gav resultat, säger Christina Linnerhag och fortsätter:

- Vi gjorde sedan ett verktyg och hade tre kickoffer för alla medarbetare, ca 400 per gång, för att få igång arbetet med modellen. Därefter blev det utbildningar lokalt med 10 till 15 personer i var grupp, från september till december 2016. Sedan började vi mäta i januari 2017. Från början var 63 till 68 % av köken med och mot slutet har det varit mellan 95 och 98 % som varit med och mätt. Det är sammanlagt 520 kök det handlar om. Det finns kök med en person och kök med 25 personer så det är väldigt olika storlekar och förutsättningar, men principerna fungerar lika överallt.

Läs också: Ny studie: Portionsförpackat mer klimatsmart.

Hur har processen sett ut för att modellen nu ska bli rikstäckande?

- Det här har spridit sig på många sätt. Jag har fått berätta om Göteborgsmodellen i många sammanhang. Det har spridit sig i landet och många kommuner har fått en redigerbar modell av oss. Jag är också med i branschföreningen Kost & Näring (Fokusgrupp Hållbarhet) för måltidschefer vilket lett till fler kontakter och möjligheter att prata om modellen. Många känner till den idag, konstaterar Christina Linnerhag.

Livsmedelsverket ska nu alltså ta fram en modell för hela landet.

- Jag har varit med där och tagit fram den mätmetod som verket utvecklat och som är tänkt att användas över hela landet. Nu blir det en process att ta fram hur Sverigemodellen ska bli och se ut. I den kommer vår del, köks- och serveringssvinn att komma in. Tallrikssvinn ingår än så länge inte i vår modell, men det finns ganska mycket  annat gjort på det området, så Livsmedelsverket kommer nog att få in detta i sin modell ändå, konstaterar Christina Linnerhag.

En sak som många gjort, men som hon tycker blir missvisande är att mäta korta perioder.

- Man mäter kanske under 14 dagar på våren och 14 dagar på hösten. Sen drar man slutsatser av det, men de blir nog inte så korrekta. Så pass olika resultat som vi har sett och stora variationer, så känns det inte som att det blir rätt. Det äts olika under olika årstider. På hösten är skoleleverna nya och äter mindre, på våren växer de mycket och äter mer exempelvis, säger LInnerhag.

Äldreboenden har sina speciella utmaningar när det gäller svinn.

- Vi har gjort en Excelfil som delats mellan alla äldreboenden och där har äldreomsorgen skrivit in hur mycket gröt, sås etc som slängs. Utifrån det har vi ”trimmat” in och verkligen kartlagt hur mycket de gamla äter. Utifrån det har vi påbörjat en process att ta fram portioner som är anpassade efter hur mycket de äter och att denna mängd ska hålla rätt näringsvärde istället för tvärtom. Äldre äter kanske en potatis och lite gryta och då ska det innehålla rätt näring. Istället för att vi har en portion med rätt  näringsmängd, men där kanske bara hälften äts upp, säger Christina Linnerhag avslutningsvis.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Redaktionen rekommenderar

Sänd till en kollega

0.096