Tydliga riktlinjer behövs för hanteringen av animaliska biprodukter
Det behövs tydligare riktlinjer för hantering av animaliska biprodukter.
Men ännu finns inga bransch- och myndighetsgemensamma ritklinjer för hur förordningen ska tillämpas och tolkas liksom vad som åligger handlarna. I dagsläget upplevs därför detta som en ytterligare administrativ pålaga som är svår att hantera för handlarna.
Flera insatser
Galna-kosjukan spreds som en löpeld för knappt 20 år sedan genom att djur som blivit sjuka av så kallade prionproteiner slaktades och gjordes till foder för andra kor. Sedan dess har en mängd insatser gjorts inom EU för att stävja sjukdomens framfart. Bland annat är det förbjudet att ge köttmjöl till djur inom samma art. Man har också ökat spårbarheten i de animaliska biprodukterna. Och nu senast 2011 skärptes lagstiftningen från 2002. Det är nu även butikernas ansvar kommer i fokus där det tidigare främst varit slakterier, och liknande anläggningar där man hanterar stora mängder ABP, som berörts av reglerna.
– I livsmedelsbutiker finns redan bra rutiner för hur man hanterar restprodukter men dessa har nu skärpts ytterligare. För att underlätta för handlarna krävs tydliga riktlinjer, säger Per Baummann på Svensk Dagligvaruhandel i ett pressmeddelande.
Bakvänd hantering
Att kommunerna granskar butikerna och utför kontroll av hur butikerna hanterar ABP innan det finns riktlinjer, där branschen och Jordbruksverket är överens, är inte rätt tillvägagångssätt. Det anser Mats Ovegård som är kvalitetschef på Ica Sverige AB.
– Bland landets cirka 1 000 inspektörer finns ingen gemensam riktlinje för hur de nya regelerna ska tolkas så tillsynen blir väldigt godtycklig. Dessutom finns ingen större risk med hur butikerna hanterar ABP, säger han.
Strängare regler innan EU-förordning
Per Baumann instämmer i detta och säger att Sverige till och med hade strängare regler innan denna EU-förordning kom.
– Kadavermjöl var förbjudet i Sverige innan. Men eftersom EUs förordningar är överordnade nationella lagstiftningar måste vi på något sätt förhålla oss till dessa nya regler.
Mats Ovegård basar över 29 kvalitetscoacher som bland annat jobbar med att informera och hjälpa ICA-handlare i regelverket kring ABP runtom i landet. Av dem har han fått flera olika reaktioner på hur tillsynen har gått till.
– Det märks att inspektörerna själva inte alltid är så insatta i frågan. Det har hänt att en inspektör som utfört kontroll därefter ringt upp och ställt följdfrågor varpå butiken sedan fått avvikelser baserat på vad de svarat i telefonen. Så får det inte gå till, säger han.
Vill ha dialog
Han efterlyser istället en dialog mellan branschen och Jordbruksverket för att ta fram en vägledning för såväl handlarna som kommunens inspektörer.
– Vi vill ju göra detta i samråd med myndigheterna så det blir rätt. Det är väl bättre med att utbilda och vägleda istället för att tolka regelverket lite hursomhelst i olika landsändar och dela ut avvikelser som faktiskt skulle kunna sänka en butik. Dessa protokoll är ju offentliga och kan nå lokaltidningen och vem vet hur det går för en butik som har detta på sig då? Det handlar ju egentligen bara om rutiner för riskavfall som alla butiker alltid arbetat med och varit kunniga inom, säger Mats Ovegård.