65 procent av sallaten sållas bort
Isbergssallat sållas bort i stora mängder i handeln.
Mycket skördas inte
Studien visar att en stor mängd sallatsrester fanns kvar på fälten efter skörden. Resterna bestod till största delen av bortrensade ytterblad men också av hela ratade sallatshuvuden. 15 procent av de odlade sallatsfälten blir aldrig skördade. Sammantaget förloras 65 procent av den odlade sallaten redan under produktionen, fördelat på 5 procent bortrensade sallatshuvuden, 45 procent bortrensade blad och 15 procent oskördade fält. Cirka 3 procent förloras i grossistledet. Genom att ta tillvara mer av denna matresurs skulle en klimatpåverkan motsvarande 500 000 liter bensin sparas in.
Fel storlek och röta är vanliga orsaker
De främsta orsakerna till svinn hos odlarna är bristande kvalitet på grund av röta och skadeinsekter, fel storlek på sallatshuvuden samt överproduktion i förhållande till efterfrågan. Exempel på orsaker till svinn hos distributörer och grossister är bristande kvalitet, som bladkantbränna, inre röta, insektsskador samt hanteringsskador.
Odlingen liten del av klimatpåverkan
För att räkna ut klimatpåverkan från den förlorade sallaten användes en livscykelanalys. Själva odlingen står för en liten del i sallatens livscykel, medan transporter och förpackningar står för en större del. Svinnet som sker på gården är därför mindre miljöbelastande än svinnet som sker i butik.
Mål för minskat matsvinn
Matsvinnet förbrukar naturresurser och orsakar utsläpp av växthusgaser i onödan. Dessutom går stora ekonomiska värden förlorade när maten inte når slutkonsumenten. För att målet om minskat matsvinn med 20 procent till 2020 ska kunna nås krävs åtgärder i hela livsmedelskedjan. Det behövs också en djupare förståelse för orsakerna till svinnet.