De högre kostnaderna kan delvis förklaras av våra geografiska förutsättningar och lagkrav, enligt ett pressmeddelande. Det visar rapporten Grön Konkurrenskraft som har undersökt det svenska jordbrukets konkurrenskraft med jordbruk i andra länder. Rapporten är framtagen av LRF Konsult i samarbete med LRF och Jordbruksverket.
De senaste 30 åren har både produktion och konsumtion av jordbruksprodukter ökat i världen, framför allt utanför Europa. Eftersom utbud och efterfrågan följer varandra kan man troligen inte förvänta sig någon stabil prisökning de närmaste tio åren. Svenskt jordbruks ökade exponering mot omvärlden innebär samtidigt en utmaning i form av större prisvariation på jordbruksprodukterna.
En annan utmaning är att upprätthålla konkurrenskraften genom en produktivitetsutveckling som ligger i linje med utvecklingen i konkurrentländerna. För att uppnå detta kommer det även fortsättningsvis krävas att svenskt lantbruk arbetar för en hög avkastningsnivå i kombination med effektiv användning av insatsvarorna.
– I en värld där även grannarna kämpar med att öka sin konkurrenskraft är det viktigt att fortsätta arbetet med förenklingar för de svenska jordbruksföretagen, men för att vända utvecklingen och få en positiv produktionstrend är det nödvändigt att företagande, entreprenörskap och attityder både i jordbruksföretagen och omgivande samhälle förbättras, säger Harald Svensson, chefsekonom på Jordbruksverket.
Utvecklingen inom svenskt jordbruk skiljer sig mellan produktionsgrenarna. Svensk växtodling utvecklas ungefär som i grannländerna medan mjölk-, nötkötts- och grisköttsproduktionen har en nedåtgående trend. Rapporten visar att svenskt jordbruk både har områden där vi är i världsklass och områden där vi måste utvecklas för att vara konkurrenskraftiga. Rapporten visar också på vikten av att som företagare aktivt arbeta med det som man faktiskt kan påverka, exempelvis delar av kostnadssidan i sin produktion och produktivitetsfrämjande åtgärder.
BREAKING