Nya SCB-siffror: Så mycket mer har matpriserna stigit för butikerna än konsumenterna
Matinflationen har debatterats intensivt de senaste dagarna efter att flera kedjor gjort utspel om sänkta matpriser. Nu bekräftar ny statistik från SCB att matpriserna stigit mer för dagligvarubutikerna än för konsumenterna.
– Priserna på livsmedel har ökat med 25,5 procent för konsumenterna sedan 2020. Under samma tid har priserna för livsmedel stigit med 36 procent för butiker och grossister, säger Kristoffer Olsson, prisstatistiker som arbetar med Prisindex för inhemsk tillgång (ITPI) på SCB.
Enligt SCB:s Konsumentprisidex (KPI), som presenterades den 15 mars och fick finansminster Elisabeth Svantesson att gå i taket, så blev livsmedelpriserna 22,1 procent dyrare i butikerna mellan februari i fjol och februari i år. Inte sedan början av 1950-talet har matpriserna ökat så mycket för konsumenterna på ett år.
Under samma tidperiod har kostnadsutvecklingen legat i paritet med prishöjningarna.
– Grossister och butiker har sett en liknande utveckling på sina inköpspriser det senaste året. Mellan februari i fjol och februari i år steg dessa med 22,3 procent för livsmedel, säger Kristoffer Olsson.
Men, tillägger SCB, att kostnaderna för livsmedel procentuellt ökat lika mycket i producent- och konsumentled innebär inte automatiskt att dagligvaruhandelns totala kostnader ökat lika mycket som prishöjningarna på mat i butikerna. Teoretiskt sett kan samma procentuella prishöjning i båda leden ge handeln större eller mindre marginaler.
Livsmedel är också bara en del av dagligvaruhandels kostnadsmassa. Dagligvaruhandeln har i princip bara en inkomst – försäljningen – men flera utgifter. Det handlar om produktinköp, el, lokaler, löner med mera.
Lönerna inom dagligvaruhandeln har till exempel inte stigit i samma takt som priserna på livsmedel för konsumenterna. Därför går det utifrån prisstatistiken inte att avgöra om prisökningarna i butikerna faktiskt är i linje med dagligvaruhandelns kostnadsutveckling det senaste året.
ITPI redovisar priserna när svenska företag säljer sina produkter till andra svenska företag samt de priser som svenska företag betalar när de köper produkter från utlandet. I praktiken är det prisindex för produkter som förbrukas inom producentledet i Sverige.