Svenska favabönor kan vara framtidens mat

Favabönan, bondbönan, eller åkerbönan som den också heter har odlats i Sverige i tusentals år men odlas endast på som mest tre procent av åkerarealen i vissa delar av landet och då främst för foderproduktion. Föreningsaktiviteter har dessutom saknats sedan 1990-talet.

Det vill Åsa Grimberg, forskare vid SLU nu ändra på med ett nytt forsknings- och växtförädlingsprojekt inom för SLU Grogrund – centrum för växtförädling av livsmedelsgrödor.

– Projektet syftar till att via växtförädling av favaböna möjliggöra svensk produktion av den proteinrika favabönan för framtidens behov. Vi kommer att via forskning och förädling hantera en del av de utmaningar som finns med åkerböna som gröda för att långsiktigt kunna ta fram nya sorter bättre anpassade för svenska förhållanden och användningsområden, säger Åsa Grimberg i ett pessmeddelande.

Läs också Nötköttsbristen blottlägger lantbrukets långsiktiga kris

Favabönan har hög proteinhalt men är inte alltid anpassade till svenska förhållanden, vilket föranleder satsningen på ett nytt förädlingsprogrammet.

– Våra odlingsbetingelser, till exempel när det gäller dagsljuslängd och temperatur, finns inte på så många andra platser i världen, därför behöver vi grödor som är anpassade efter just den här platsen på jordklotet, säger programchefen för SLU Grogrund, professor Eva Johansson.

Fördelarna med ökad produktion av svenska favabönor är förutom en hög efterfrågan på lokalodlat skulle det även vara miljövänligt samma kunna vara ekonomiskt fördelaktigt för lantbrukarna.