LRF tar upp kampen om försenad EU-ersättning

Jordbruksverket har varit sen med att betala ut EU-ersättningar till jordbrukare i flera års tid. En av dessa krävde dröjsmålsränta av Jordbruksverket för försenade utbetalningar på 500 000 kronor från åren 2015, 2016 och 2017. Jordbruksverket avvisade kravet och nu driver jordbrukaren tillsammans med LRF frågan vidare till Förvaltningsrätten.

– Krångel med sena utbetalningar av EU-ersättningar har varit en följetong under en rad av år. LRFs riksförbundsstämma har därför bestämt att vi ska driva ett pilotmål om dröjsmålsränta, säger Lars Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på LRF i en kommentar.

Läs också LRF: Köttbristen i akut läge – behövs politiska beslut

Jordbruksverket menar att det inte finns någon fordran med en viss förfallodag och att det därför inte ska betalas ut någon dröjsmålsränta.

– Vi utgår från regelverk och lagtext och kan inte ta något annat beslut än detta, säger Mirja Hjers, chef för EU-stödsavdelningen på Jordbruksverket till tidningen Land Lantbruk.

EUs egna regler föreskriver att en stödmottagare som inte genomför de åtgärder de utlovat och återbetalar stödpengarna ska åläggas dröjsmålsränta. Men samma krav gäller inte för utbetalaren av stödpengar.

– I vår överklagan anser vi därför att denna brist i EU-lagstiftningen för den ersättningsberättigade ska innebära att den nationella lagstiftningen tillämpas. Det innebär att den svenska räntelagen måste gälla tillsammans med förvaltningslagens skyndsamhetskrav i fråga om myndighetshandläggning, säger Lars Erik Lundkvist.