Försiktigt framåt för svensk grisproduktion
Under onsdagen hade grisbranschen krismöte med Landsbygdsminister Eskil Erlandsson och Jordbruksverkets generaldirektör Leif Denneberg.
– På mötet togs bra initiativ för att vända den negativa trenden men fortarande krävs att svenska grisföretagare får konkurrenskraftiga villkor, säger Helena Jonsson, förbundsordförande LRF, som är positiva efter mötet.
Jobba i arbetsgrupper
Den besvärliga situationen på grismarknaden innebär att ett antal grisföretagare inte fått möjlighet att teckna nya kontrakt med något slakteriföretag. Något som får konsekvenser även i leden före slaktsvinsuppfödningen.
– På mötet idag kom vi fram till att det ska bildas tre arbetsgrupper som jobbar aktivt för att komma tillrätta med situationen. En grupp ska fokusera på själva grisproduktionen, den andra gruppen kommer att engagera sig i marknadsfrågor och den tredje gruppen kommer att jobba för att vi i Sverige ska få till en fungerande exportkanal, säger Helena Jonsson, förbundsordförande LRF.
Ökad information
LRF är också positivt till handelns förslag att på kort sikt öka informationen om svenska mervärden och svenska charkprodukter i butikerna. Svenskt Kött har tagit på sig den uppgiften.
– LRF har varit tydligt med att vi tycker det är fel att ytterligare minska svensk grisköttsproduktion. Vi tycker att det är viktigt att alla parter agerar för att skapa förutsättningar för lönsamhet och tillväxt inom branschen. Det gläder mig att det finns slakterier som har en klart offensiv inställning jämfört med andra. Därför ser vi väldigt positivt på dagens möte, säger Helena Jonsson.
– Slakterierna som väljer att minska sin volym griskött måste ge grisföretagarna rimliga förutsättningar. Framförhållningen borde vara minst 1 år. Även sett ur djurskyddsaspekt är det viktigt att alla producenter ska ha möjlighet att leverera djur under en omställningsperiod, fortsätter Helena Jonsson.
Mer svenskt kött i offentlig upphandling
Jordbruksverket konstaterar att konsumenternas preferenser för svenskt griskött är den mest grundläggande faktorn som påverkar lönsamheten. Ökad efterfrågan genom offentlig upphandling har också stor betydelse och där finns nya hjälpmedel och regler som bör kunna ge en positiv utveckling.
I offentlig upphandling av livsmedel har priset länge varit helt rådande, men möjligheten att ställa motiverade miljö- och djurskyddskrav vid upphandling av livsmedel har ökat genom nya hjälpmedel, EU-regler och domstolsutslag. Andelen svenskt kött vid offentlig upphandling bör framöver kunna gynnas av detta. Miljöstyrningsrådet har arbetat fram kriterier för att bland annat kunna ställa djurskyddskrav vid offentlig upphandling. För kött rör kriterierna bland annat information om ursprung, antibiotika, transport till slakt, slaktmetod samt salmonella.